80 dagar

Dag #18 – Hälsa

Vi lever i ett samhälle som blir mer och mer hälsosegregerat. Klyftorna växer i Sverige inte bara inom området hälsa, men i detta inlägg tänkte jag fokusera på det. Segregationen har ökat mellan stads- och kommundelar, inom regioner och inom landet och även mellan olika arbetsplatser, professioner, utbildningsnivå och områden mm. Faktorer som är avgörande för människors levnadsvillkor och livschanser. Klyftorna leder till en fragmenterat samhälle där vi antingen måste agera nu eller skapa anpassade  sociala strukturer där vi kan ta hand om människors olika behov på ett bättre sätt.

Att ha en god hälsa betyder att vara frisk och att må bra. Din hälsa påverkas till exempel av vad du äter, stress, sömn, träning, rökning, alkohol, rökning m.m. Din hälsa påverkas också av om du trivs med dig själv, de människor du har omkring dig och om du tycker ditt liv har en mening.

Hälsans bestämningsfaktorer, fritt från Dahlgren & Whitehead Källa: http://informationssverige.se

 

Jag slås ibland av hur dåliga vi är på att prioritera oss själva och ta vår egen hälsa på allvar. Även ur ett folkhälsoperspektiv är hälsa inte lika viktigt. Pandemin har fått många positiva effekter inom detta område som att vi spenderar mer tid tillsammans, tvättar händerna mer, vi går inte till jobb/skola om vi inte är 100% friska osv, men vi har också sett att de som rörde sig lite förut nu inte rör sig alls och att många minskat på sin fysiska aktivitet i samband med COVID-19. De som tränade mycket förut har en tendens att träna ännu mer. Dvs skillnaderna inom området motion har blivit ännu större. Det som inte framkommit lika tydligt i nyhetsrapporteringen är att genom en god hälsa så ökar man motståndskraften mot många sjukdomar. Dvs om man sover ordentligt, tränar, äter bra och är måttlig med alkohol så skapar bygger upp ett bra immunförsvar och klarar av en eventuell infektion mycket bättre än om man redan från början har en dålig status i kroppen.

Så vad skulle vi kunna göra för att öka folkhälsan i Sverige? De senaste åren har jag arbetat på Apoteket som arbetar för ett liv i hälsa, men jag skulle vilja att man tog steget längre. Att man i kommunerna tog ett större ansvar för folkhälsan och skapade riktade utbildningsinsatser, att det var en större del i skolundervisning, att man tog ett större ansvar på våra arbetsplatser mm. Vi gör en hel del i Sverige men vi skulle kunna göra så mycket mer.

En arbetsplats kan göra så mycket mer än att ge friskvårdsbidrag. Man kan göra riktade insatser mot en specifik arbetsgrupp som är mer utsatt än andra, ha förebyggande program för dem som är i riskzon för att bli utbrända, hjälpa dem tillbaka som varit utbrända, ha sociala nätverk för personer som drabbats av sorg m.m Jag tycker det skulle vara självklart för företag att ha en hälsoansvarig. Jag vet många arbetsplatser som har det, tex SJ, men för många företag är nog det tankesättet helt nytt. Jag försökte tex ta upp idén som tjänstecykel på min förra arbetsplats och möttes av ett totalt ointresse. Tänk om man kunde ge alla anställda möjlighet att köpa en bra cykel. Det borde vara lika självklart som tjänstebil. Varför har man inte mål kring hälsa i målkontraktet? Varför har vi rehabprogram kring alkohol och droger men inte kring matmissbruk? Varför har inte alla företag en företags-PT som både träna personalgrupper och ge individuell coaching? Det är faktiskt inte en kostnadsfråga för det är världens enklaste business case. Det räcker med att en i personalen inte blir långtidssjukskriven för att det ska räknas hem.

Hur kan vi göra för att minska gapet i samhället? Jag är nyfiken på vad du tänker kring detta? Kom gärna med din input. Jag kommer återkomma till detta ämne igen i sommar.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *